♛ syskonryttare

Jag går gärna upp halv 5 en lördag för att åka och tävla, medan andra kommer hem och går och lägger sig den tiden. Jag lägger hellre 4 timmar i stallet än 4 timmar på fyllan. För att det är den jag är och det är detta jag har valt, mitt liv.

Men även jag har kompisar som inte rider och som inte inser vad det innebär att ha häst. Folk som tycker jag är dryg, tråkig och osocial som inte kan umgås eller hitta på något efter skolan. Jag får ofta höra att jag bör skita i hästen en dag, att jag kan komma ut efter att jag varit i stallet, att jag ska skynda mig eller undrar om inte någon annan kan ta hand om honom.

Men alltså KOM IGEN? Det är inte så att jag gör detta för att jag tycker det är tråkigt, jag gör det för att jag älskar det. Jag vill vara i stallet och mocka skit, jag vill få smuts under naglarna och träna varje dag så svetten rinner. Jag vill tillbringa flera timmar om dagen med min häst. Dessutom är det ett ansvar, de dagar jag faktiskt skulle vilja ligga hemma eller vara med en kompis så måste jag ändå till stallet för att han klarar sig inte utan mig. Det är ett levande djur, kom igen, ett levande djur!

Jag går i skolan halva dagarna, åker till stallet och när jag kommer hem är kl 8 eller mer, då ska jag duscha och äta mat och finns det tid över är det skolan som gäller. Hur fasen ska jag få in kompisar där också? Om jag är i stallet på eftermiddagen en lördag och kommer hem runt 4-6 så är inte det första jag vill att åka till en kompis eller dra på fest.

Eller om jag ska gå upp kl 6 dagen efter för att morgonfodra hästarna, jag vill INTE gå ut dagen innan. Jag kanske är ensam, men det är sådan jag är.
Men nu då, jag ska snart sälja min ponny och kommer alltså bli hästlös, vilket några av mina vänner uppskattar. Men kom igen, jag BRINNER för detta. Jag vill ha storhäst, jag vill fortsätta detta, jag.vill.detta.

Så vad jag ville komma fram till är att, är du kompis med någon som har egen häst får du helt enkelt acceptera att tiden är knapp. Jag väljer hästar före vänner, jag gör det. Hur tråkigt det än låter så kommer det vara mitt val, alla gånger. Hästarna får mig att må bra och därför väljer jag hellre en natt i stallet hos en häst med kolik, än en natt ute på en bar. JA, faktiskt. För att det är JAG. Accepterar mina vänner inte detta, då är de inte längre mina vänner.

Skrivet av Caroline Båghfeldt.

Shit vad bra skrivet! De med egen häst förstår och känner säkerligen igen sig i detta, det gör iallafall jag!

Caroline och hennes ponny Chuck.